Här kan du läsa om hur det gått för de djur som kommit till Pensionat Gnaget.
Minna
Minna omhändertogs tillsammans med sin mamma i ett vanvårdsärende. Mamma kanin hade hunnit bita ihjäl Minnas syskon och bitit av Minna örat innan de togs omhand, så det var en lite ärrad men söt tjej som kom till mig för att invänta ett nytt hem. Det tog ett bra tag innan Minna äntligen fick flytta till ett underbart permanent hem med en kastrerad killkompis, Simba, och tre glada småmattar som tycker om kaninparet. De bor utomhus i en bod med tillhörande hage. Nya ägaren berättar såhär några veckor efter att Minna kom till dem:
"Minna kommer alltid fram och vill bli klappad när man kommer in. Likadant med Simba. Nu ligger de gärna nära varandra eller grejjar med sitt i "boxen". Minna har busat lite med oss. Hon är bättre än Simba på att hoppa så hon lärde Simba att hoppa över boxens staket och landa på en höbal. De hade jätteroligt där och spred ut allt hö och halm i hela boden. Simba hade gjort en jättelång gång i höhögen! Kul med lite bus!"
Abileine och Alakoski
Dessa två fina marsvintjejer kom till mig när deras familj inte längre hade tid för dem. Abileine var mycket blyg och Alakoski ordentligt rund om magen, men de gjorde sig snabbt hemmastadda och var på Gnaget i drygt ett år innan de äntligen fick ett eget hem.
De älskade, precis som alla marsvin, att vara ute i betesbur på sommaren, att äta grönsaker, att ligga och dra sig på fleecebäddar och att göra gångar i höet. Jag kommer självklart att sakna deras glada visslingar när det var matdags... Nu hoppas jag att de får ett långt och gott liv i sitt nya hem där de har en fantastisk familj som tar hand om dem!
De älskade, precis som alla marsvin, att vara ute i betesbur på sommaren, att äta grönsaker, att ligga och dra sig på fleecebäddar och att göra gångar i höet. Jag kommer självklart att sakna deras glada visslingar när det var matdags... Nu hoppas jag att de får ett långt och gott liv i sitt nya hem där de har en fantastisk familj som tar hand om dem!
Oscar Sundström
Oscar kom till kliniken där jag jobbat och togs till en början hand om av chefsveterinären i hennes hem. Han lämnades in strax före jul av en familj som varit ute och rensat i sin gamla loge då de ser något röra sig under några plankor - och där ligger en svårt uttorkad sköldpadda med förvuxen näbb och svåra förfrysningsskador. Oscar kom till mig ungefär en månad senare och fortfarande var man tvungen att tvångsmata honom och lägga honom i badet varje dag. Efter en tid fick han ett kärleksfullt, permanent hem hos snälla Majsan som berättar om hur deras första sommar varit tillsammans:
"Första sommaren med Oscar har gått bra. Han äter och badar själv nu. Däremot är han väldigt kräsen med maten. Han gillar sina pellets samt vindruvor men jag försöker variera varannan dag vilket går sisådär. Mango är en av hans nya favoriter. Musslor vill han inte ha alls nu.. Oscars hage är under ombyggnad igen.Han ska få ett akvarium med lite djupare vatten. Solen ligger på om dagarna där hans lilla badbalja är nu och han ligger gärna där länge och drar sig. Han ska få en kompis så småningom av samma ras. Nästa sommar ska han få en större utehage med en egen liten damm. Vi funkar bra ihop, Oscar och jag, han är så oerhört söt.. Jag hoppas han trivs och försöker göra det bästa för honom. Målet är att kunna ge honom den miljö han skulle ha haft i naturligt tillstånd och jag tror jag är på god väg.."
"Första sommaren med Oscar har gått bra. Han äter och badar själv nu. Däremot är han väldigt kräsen med maten. Han gillar sina pellets samt vindruvor men jag försöker variera varannan dag vilket går sisådär. Mango är en av hans nya favoriter. Musslor vill han inte ha alls nu.. Oscars hage är under ombyggnad igen.Han ska få ett akvarium med lite djupare vatten. Solen ligger på om dagarna där hans lilla badbalja är nu och han ligger gärna där länge och drar sig. Han ska få en kompis så småningom av samma ras. Nästa sommar ska han få en större utehage med en egen liten damm. Vi funkar bra ihop, Oscar och jag, han är så oerhört söt.. Jag hoppas han trivs och försöker göra det bästa för honom. Målet är att kunna ge honom den miljö han skulle ha haft i naturligt tillstånd och jag tror jag är på god väg.."
Lily och Liv
Totalt var det 7 hamstrar som kom till Gnaget genom polisen, och även de två honorna Lily och Liv fick ett fint hem mycket uppmärksamhet. De fungerade tyvärr inte att ha i samma bur så de fick skilda boenden intill varandra. Deras nya familj gillar hamstrarna och tycker att allt fungerar bra!
Pema, Matilda & Semlan
Dessa fina småttingar kom till Pensionat Gnaget tillsammans med hamsterpojkarna nedan, och fick redan efter ett par veckor flytta till sitt nya hem. Där får de all den kärlek och stimulans de behöver. Jag är så glad och tacksam för att de har en trygg framtid att se fram emot!
Nya ägarna skriver: "Du är säkert nyfiken på hur det har gått för tjejerna, och det har gått jättebra! Vi kallar dem Pema, Matilda och Semlan. Det gick fort att se deras olika personligheter, Matilda som älskar att springa i hjulet, matglada Semlan som gillar att rulla runt i sandbadet och lugna Pema. De fick som sagt ett sandbad, som blev så populärt att vi fick sätta in ett sandbad till. Tack så mycket för att vi fick ta hand om dem."
Nils & Nils
Dessa två hamsterkillar kom till mig via polisen, efter att de hittats dumpade i en kartong tillsammans med 5 andra dvärghamstrar. Efter bara någon vecka fick killarna flytta till sitt nya hem, som beskriver första tiden såhär:
"Allt har gått jättebra med Nils och Nils, som numera heter Bart och Homer (men vi är lite osäkra på vem som är vem). De äter och mår bra och verkar sova för det mesta i sin nya bur, men de blir alltid pigga och vill upp när man öppnar och tar ut dem. Alla vi i familjen tycker mycket om dem. De bor i vårt kök tillsammans med våra kaniner. Här är rena zooaffären känns det som, men vi tyckte att det var bra att alla djuren är där vi är för det mesta, så att de inte känner sig ensamma och övergivna. Vi är så glada att vi fick ta hand om dem." Jag önskar familjen allt gott i framtiden med sina nya små hamstervänner!
Emma
Emma kom till Pensionat Gnaget tillsammans med sina tre syskon, Pricken, Pyret och Pepsi. Syskonen omhändertogs av polisen i Malmö under ett vanvårdsärende där många olika djur for illa. Kaninsyskonen var då bara knappt två månader gamla och i mycket dåligt skick. De hittades i en hästbox tillsammans med 50-70 andra kaniner varav några redan döda. Kaninerna hade fått föröka sig fritt och bristen på mat var stor. Alla syskonen hade stora bitsår på kroppen, de var kraftigt avmagrade och uttorkade. Efter några kritiska dagar började de dock hämta sig, och lättnaden var stor när jag insåg att de skulle klara sig alla fyra!
Emma kastrerades så småningom och har nu flyttat till ett permanent hem där hon fått kastrerade kaninkillen Busan att dela vardagen med. Familjen är mycket måna om sina kaniner och har byggt ett jätte-utehägn där kaninerna kan skutta, gräva och leka dagarna och nätterna i ända. Emma har visat för Busan att hon kommer att dominera förhållandet, och snälla Busan har accepterat detta. Jag vet att Emma kommer att få ett underbart liv hos denna familj med otroligt mycket stimulans och kärlek!
Emma kastrerades så småningom och har nu flyttat till ett permanent hem där hon fått kastrerade kaninkillen Busan att dela vardagen med. Familjen är mycket måna om sina kaniner och har byggt ett jätte-utehägn där kaninerna kan skutta, gräva och leka dagarna och nätterna i ända. Emma har visat för Busan att hon kommer att dominera förhållandet, och snälla Busan har accepterat detta. Jag vet att Emma kommer att få ett underbart liv hos denna familj med otroligt mycket stimulans och kärlek!
Malte
Malte kom till mig från föreningen Tigerharen som tagit hand om honom. Han hade varit del i ett avelsprojekt hos unga människor, som helt enkelt spårat ur varpå flera kaniner omhändertogs. Malte kastrerades och har bott med olika tjejer här. Han har alltid varit väldigt snäll och nyfiken.
Malte älskade att vara uthomhus på sommaren, att känna vinden i manen, och nu har han flyttat till en familj där han kommer att bo utomhus året runt. Han bor tillsammans med kaninhonan Lilly som är i samma ålder som han själv (1-2 år) och de fungerar mycket bra ihop! Nya ägaren berättar om hur Lilly till en början fick visa Malte runt i hagen innan han själv kom på hur han skulle bete sig i snön. De putsar varandra, gosar och njuter av tillvaron. Vilken skillnad på livet han lever nu och hur han skulle ha levt om han stannat kvar i avelsprojektet - ensam och okastrerad i en bur endast för att föröka sig när det passade de dåvarande ägarna. Jag gläds med Malte åt hans nya hem!
Malte älskade att vara uthomhus på sommaren, att känna vinden i manen, och nu har han flyttat till en familj där han kommer att bo utomhus året runt. Han bor tillsammans med kaninhonan Lilly som är i samma ålder som han själv (1-2 år) och de fungerar mycket bra ihop! Nya ägaren berättar om hur Lilly till en början fick visa Malte runt i hagen innan han själv kom på hur han skulle bete sig i snön. De putsar varandra, gosar och njuter av tillvaron. Vilken skillnad på livet han lever nu och hur han skulle ha levt om han stannat kvar i avelsprojektet - ensam och okastrerad i en bur endast för att föröka sig när det passade de dåvarande ägarna. Jag gläds med Malte åt hans nya hem!
Ming
Ming kom till mig när hennes familj inte längre kände att de kunde ge henne det hon behövde. Hon var redan då ca 5 år gammal, men otroligt pigg och social. Ming har levt sitt liv som ensamkanin, och efter att misslyckats åtskilliga gånger med att sätta ihop henne med andra kaniner så kände jag att det var bäst att hon fick fortsätta att leva ensam som hon var van vid.
Ming flyttade till en barnfamilj där hon nu bor som frigående innekanin på vintern och i utehage på sommaren. Hon skulle helt enkelt inte kunna ha det bättre. Ming är otroligt nyfiken och trivs med livet hos sina nya ägare!
Ming flyttade till en barnfamilj där hon nu bor som frigående innekanin på vintern och i utehage på sommaren. Hon skulle helt enkelt inte kunna ha det bättre. Ming är otroligt nyfiken och trivs med livet hos sina nya ägare!
Till minne av Busis
Underbare Busis som kom till mig med sin bror Molle har nu gått vidare till kaninhimlen. han fick njuta av livet den sista tiden hos en kärleksfull familj och med en liten kanintjej att kela med. Slutet gick väldigt fort för Busis och han slapp onödigt, utdraget lidande.
Jag minns Busis som en oerhört tillgiven och nyfiken liten kille som älskade att dela livet med både kaniner och människor. Det värmer att tänka att han nu sitter och pussas med sin bror Molle i kaninhimlen.
Till minne av Max
Max var en trevlig hankanin som kom till mig genom föreningen Tigerharen, tillsammans med Malte. De hade varit del i ett oseriöst avelsprojekt där flera kaniner omhändertogs.
Max fick tyvärr en kort tid på Gnaget då han efter någon vecka blev ihjälbiten här hemma på gården, av vad jag först trodde var ett rovdjur men som jag sedan förstått var en lösspringande hund. Det var otroligt sorgligt att Max nya liv precis bara hann börja, men jag är glad att han i alla fall fick känna på hur det var att gosa med en kaninkompis, äta gräs och springa och skutta ordentligt innan det livet alldeles för snabbt tog slut.
Max fick tyvärr en kort tid på Gnaget då han efter någon vecka blev ihjälbiten här hemma på gården, av vad jag först trodde var ett rovdjur men som jag sedan förstått var en lösspringande hund. Det var otroligt sorgligt att Max nya liv precis bara hann börja, men jag är glad att han i alla fall fick känna på hur det var att gosa med en kaninkompis, äta gräs och springa och skutta ordentligt innan det livet alldeles för snabbt tog slut.
Piff och Puff
Piff och Puff är två chinchillasystrar som kom till mig vid fem års ålder, när deras ägare inte längre hade tid för dem. Det var två pigga och nyfikna systrar med otroligt mycket spring i benen. De bor nu tillsammans hos ett par med intresse för chinchillor, där de fått ett alldeles nybyggt skåp att leva i. De springer lösa i lägenheten när ägarna är hemma, där de också samsas med två katter. Nya ägarna beskriver hur tjejerna gärna klättrar på sina ägare och upptäcker omgivningarna runt omkring. Tjejerna trivs i sitt nya hem och är mycket uppskattade nytillskott till familjen!
Pepsi
Pepsi kom till mig genom ett vanvårdsärende i Malmö, där ett stort antal kaniner hittats i en hästbox. Pepsi var en drygt 6 veckors gammal kille i en kull på fyra syskon som alla kom hit. Han var minst i kullen, med stora bitsår på kroppen, men tog sig efter ett par veckor och blev en ganska stor och välmående kille med skutt i benen. Han bor nu tillsammans med en liten honkanin i ett utomhushägn hos en familj utanför Gävle, och det fungerar jättebra. Pepsi är nöjd med livet och gillar att äta, busa och tvätta sin lilla kompis.
Till minne av Kurry
Kurry kom till mig när hennes marsvinskompis dog och hon blev ensam. Hon fick nya vänner i Alakoski och Abileine - ett eget litet gäng att leda. En kväll blir Kurry, drygt 5 år, plötsligt dålig och efter några timmar avlider hon. Veterinären trodde att det var hjärtat eller lungorna som slutat fungera, eftersom allt gick så fort. Det går inte att beskriva vilket enormt tomrum ett litet marsvin kan lämna efter sig. Kurrys visslande hördes över hela gården, både när hon var inne med sina vänner och när hon satt och betade gräs i uteburen. Hon var så glad och nyfiken, stod alltid på bakbenen och väntade på något gott. Det känns så ledsamt och orättvist att hon inte fick fler fina år framför sig. Hennes familj som hade henne innan hon kom till mig har begravt henne tillsammans med kompisen Luna, så nu får de vissla tillsammans i marsvinshimlen.
Kurry var en helt fantastisk liten dam med en otrolig personlighet, och hennes små tassar har verkligen satt djupa spår i mig.
Kurry var en helt fantastisk liten dam med en otrolig personlighet, och hennes små tassar har verkligen satt djupa spår i mig.
Madame Fluffen
Kanintjejen Fluffen hittades vid motorvägen av Terese som tog hand om henne. Hon var då i mycket dåligt skick men tack vare omvårdnad åt hon upp sig och började må bättre. Fluffen kom till Pensionat Gnaget för att hon sökte ett permanent hem, men efter ett par veckor kastrerades hon och fick återvända till Terese som kände att Fluffens hem fanns hos dem! Någon månad senare tog jag hand om fyra kaninungar som omhändertagits vid ett vanvårdsärende i Skåne, där ca 70 kaniner hittats i en hästbox. Pepsi var den minsta av ungarna, och han var mycket rädd och försiktig med bitmärken över hela kroppen. Han blev tryggare och modigare för varje dag som gick, åt upp sig och blev alltså slutligen adopterad av Terese med familj. Tyvärr fungerade det inte mellan Pepsi och Fluffen när han började dominera relationen, så Pepsi kom tillbaka till Gnaget. Fluffen har dock fått en nya kastrerad hankaninkompis, och hon tyr sig alltmer till människor! Hon gillar gos och gör ständigt nya framsteg.
Bella
Bella kom till Gnaget när hennes ägare skulle flytta, och skulle tillsammans med sina två gamla kaninkompisar avlivas. De åttaåriga honorna fick somna in, men Bella som bara var två år gammal och fullt frisk fick följa med mig hem. Att Bella var en stor personlighet märkte jag snabbt! Hon älskade att springa lös på gården och höll sig alltid i närheten. Hon var alltid först fram att hälsa på människor som kom och gillade andra kaniner och även katter. Bella fick efter några månader ett jättefint hem hos Marlene med familj som driver en liten ponnyridningsgård, och hade en jättekanin vid namn Marabou sedan tidigare. Marabou var i behov av en kompis så de kom hit och hälsade på, och bestämde sig för att Bella skulle bli en del av deras familj! Den här hälsningen fick jag efter en vecka från Bella, hoppas på en uppdatering snart!
"Halloj! Här kommer en liten hälsning från Bella. Marabou tyckte att det var väldigt spännande med en ny kaningranne. De bor på varsin sida av hagen. De verkar intresserade av varandra och sitter gärna nära staketet och kollar in varandra. Bella har ett härligt temperament. Hon kommer alltid fram och vill gärna bli klappad och har inget emot att bli upplyft. Bella får också gå ut på promenader i sele utanför hagen!"
"Halloj! Här kommer en liten hälsning från Bella. Marabou tyckte att det var väldigt spännande med en ny kaningranne. De bor på varsin sida av hagen. De verkar intresserade av varandra och sitter gärna nära staketet och kollar in varandra. Bella har ett härligt temperament. Hon kommer alltid fram och vill gärna bli klappad och har inget emot att bli upplyft. Bella får också gå ut på promenader i sele utanför hagen!"
Till minne av Molle
Bara fem dagar efter att Molle flyttat till sitt nya, permanenta hem med brorsan Busis, hände det ofattbara. Molle blev akut sjuk och fick komma in till kliniken där jag arbetar. Vi höll på med honom ett par timmar och vätskade upp, gav smärtlindring och vitamininjektioner, matade med första hjälpen och försökte massera magen då vi kände att han helt klart var förstoppad. Under veterinärens magmassage upptäcktes en stor knöl, stor som ett äpple, på ett ställe i magen där det inte ska sitta en stor knöl. Det visade sig vara en enorm böldutväxt på tarmen. Bölden var så stor att det blev totalt stopp i tarmarna och knappt fanns plats kvar för magsäcken. Molle fick efter en stund somna in i mitt knä, han var lugn och trött och låg med det lilla huvudet mot min hals. Det känns fruktansvärt sorgligt att Molle inte finns mer, först och främst för Molles egen skull - han som njöt så av livet och just hade fått ett underbart permanent hem där han anpassade sig oerhört snabbt och verkade trivas - men också för Kajsa med familj som så snabbt förlorade sin nye vän, och självklart för lille Busis, Molles bror, som levt tillsammans med honom sedan dagen de båda föddes. Molle var social, gosig och mycket beroende av och tillgiven mot sin bror. Han älskade promenaderna i snön, att äta hasselnötter och att ligga utsträckt på golvet och bara njuta av livet. Molle är i mina tankar och kommer alltid att finnas hos mig som den första av två underbara kaniner som kom till Pensionat Gnaget.
